”Godkänd på högskoleprovet” – en förvirrande meningslös reform

Posted on 29 maj 2013

8


Dagens nyheter skriver att regeringen vill införa en gräns för godkänt på Högskoleprovet. Regeringen vill ytterligare sätta lappar på ett antagningssystem som för länge sedan slutat vara begripligt. Men detta kanske är den märkligaste lagningen, för regeringen tycks inte kunna skilja på behörighetsregler och urvalsregler. Regeringen tycks inte förstå vad högskoleprovet är.

En bakgrund till Jan Björklunds (FP) förslag kan vara att Dagens nyheter i mars 2013 påstod att studenter antas till lärarutbildningen ”med ­bottenresultatet 0,1 på högskoleprovet”.

Det räcker med att skriva ett högskoleprov utan att ens läsa frågorna. Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultatet 0,1 på högskoleprovet. De antogs enbart tack vare resultatet. Så lågt betyg skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna.

Detta är ett allvarligt påstående, men inte sant. DN påpekar också sist i artikeln att ”alla som antas måste ha minst godkänt i vissa utvalda ämnen, till exempel svenska”.

Detta är reglerna i korthet: För att kunna bli antagen till högskolan måste en student i regel vara behörig för högskolestudier. Den behörigheten får man oftast genom att slutföra ett gymnasieprogram med godkända betyg i minst 90 % av kurserna och godkänt i svenska, engelska och matte. Det finns också en möjlighet att läsa in behörigheten på folkhögskola eller komvux. Urval är något helt annat. Urval är ett sätt för högskolan att välja vilka sökande som ska bli antagna om det finns fler sökande än platser. Gymnasiebetyg är det vanligaste urvalsinstrumentet (högst betyg kommer in), men också högskoleprov (bäst resultat kommer in), akademiska meriter och ibland antagningsprov kan användas. Alltså: Behörighet sätter ribban – urvalet rangordnar.

Högskoleprovet ger inte behörighet. Högskoleprovet är bara ett urvalsinstrument. De studenter som DN skriver om har allmän behörighet. Det räcker inte med högskoleprov. Att DN blandar ihop behörighetskrav och urvalsregler kan vara ursäktligt. Under mina år i studentkåren har jag gjort samma misstag många gånger. Men det är inte okej att utbildningsdepartementet och utbildningsminister Jan Björklund (FP) går på den missen.

– Studenter som antas till en utbildning ska ha förutsättningar att kunna fullfölja den. Det är hela vitsen med att ha förkunskapskrav. Studenterna ska också ha tillräcklig studiekapacitet för att gå färdigt utbildningen med godkända resultat, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Om det är ett problem att förkunskaperna är för låga, då är det behörighetsreglerna som ska ändras. Då ska regeringen och lärosätena höja behörighetskraven. Inte fiffla med urvalsinstrumenten.

Vad betyder egentligen att vara ”godkänd på högskoleprovet”? Ingenting. Högskoleprovet är inte avsett att vara en ribba. Provet är inte skapat för att ersätta behörighetsreglerna. Högskoleprovets syfte är att rangordna studenter efter deras möjligheter att tillgodogöra sig högskoleutbildning. Det är meningslöst att tala om en godkänt-gräns.

Det värsta är att regeringens förslag lurar blivande studenter. Den som vill söka sig in på högskolan idag har ett svårt arbete att förstå sig på antagningsreglerna. I många år har regeringar av olika kulör lappat och lagat på antagningssystemet för att uppnå olika politiska mål. Idag är systemet helt ogenomskådligt. Men man har ändå skilt på behörighetsregler och urvalsregler – fram till nu. En godkänt-ribba på högskoleprovet kommer att lura studenterna att tro att ett godkänt prov är allt du behöver för att komma in på högskolan. Det vore en stor otjänst till alla kommande studenter.

Vi vinner inte längre något på att lappa och laga på antagningen. Vi löser inte längre politiska problem med fixar i antagningssystemet. Ska vi göra något så är det en helt genomgående reform som gäller.

Läs även: SFS, Lundagård, Spionen, Ergo

Uppdaterat: Regeringens (mycket kortfattade) uppdrag till Universitets- och högskolerådet (UHR) är nu publicerat.

Annonser
Posted in: Utbildning