Socialdemokraternas forskningsmotion: många utspel, små förändringar

Posted on 7 november 2012

0


Idag har Socialdemokraterna presenterat sin forsknings- och innovationsmotion. Den är ett svar på forsknings- och innovationspropositionen som regeringen lämnade till riksdagen för en månad sedan. Det är roligt att det kommer lite förslag från (S) så att man kan bedömma var skiljelinjerna går. Visserligen visar det sig att skiljelinjerna är ganska få. Trots detta (eller kanske på grund av detta) har det idag publicerats inte mindre än tre debattartiklar i olika tidningar om olika delar av förslaget. Det är ömsom vin och ömsom vatten.

Den första debattartikeln publiceras i GP och utmärks av att den är bedrövlig och enormt dålig. Här har (S) och (MP) skickat fram sina ekonomiskpolitiska talespersoner för att diskutera forskningspolitik, med resultatet att artikeln inte alls handlar om forskningspolitik. Snarare om näringspolitik och sysselsättning. Det kunde vara gott så, men de lyckas ju inte heller dra några tydliga ramar runt sina förslag. Fluff och skräp!

Den andra debattartikeln publiceras i UNT och föreslår att utbildningsbidraget ska avskaffas. Bra förslag! Regeringen har i forskningsproppen föreslagit att utbildningsbidraget ska minskas till ett år. Det är på många sätt att göra politik av faktum. Utbildningsbidraget är på väg bort på de flesta lärosäten redan. Likafullt är det välkommet. Ju förr utbildningsbidraget försvinner dess bättre. (S) tar också upp den doktoranfråga som nu är den mest angelägna: stipendiefinansiering. Man vill ha dialog med stipendiegivarna och fasa in stipendierna i lärosätena så att lärosätena betalar ut riktiga löner. I princip är det ett bra förslag. Därmed inte sagt att det är lätt. (Jag hänvisar till Klas-Herman Lundgren och Maria Ehlin Kolk för mer om detta ämne.)

Den tredje debattartikeln publiceras i SvD och föreslår jämställdhetssatsningar. Jag tycker att detta är en mycket angelägen fråga. Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) har väldigt tydligt pekat på stora problem i akademin. Stort och komplicerat problem är det, och det löses tyvärr inte in en handvändning. Jag skrev i min kommentar till forskningsproppen att mycket ansvar ligger på forskningsråden, inte minst när det gäller excellenssatsningar och liknande. Därför applåderar jag förslaget om skarpare jämställdhetskrav på forskningsråden. Förslaget om bonusar till duktiga lärosäten är mer tveksamt. Förslaget är otydligt. Jag förstår inte hur det ska kunna implementeras.

I sista änden: Hur mycket skillnad är det egentligen? Jag har inte läst vare sig proppen eller motionen från pärm till pärm. Men det tycks mig som att (S) accepterar nästan allt väsentligt i regeringens proposition. Inte minst de stora ökade grundanslagen till lärosätena.  (S) lägger till 500 Mkr/år på samverkanssatsningar. Utöver det omfördelar (S) ungefär 250 Mkr/år, främst genom att ta pengarna som regeringen har avsatt till rekrytering av seniora internationella forskare och använda till yngre forskare. Jag har varit frågande till just denna regeringssatsning tidigare, så jag tycker att det är en rimlig omprioritering.

Vem är bäst? Tja, det är ju inte så stor skillnad. (S) motion innehåller en del sunda förslag som jag har saknat från regeringen. Men å andra sidan, det är nästan lika mycket regeringens förtjänst att (S) budgetmotion har blivit så pass bra.

Läs även PeO Rehnqvist (och min kommentar till hans inlägg).

Annonser
Posted in: Forskning