Varför fungerar studentinflytandet?

Posted on 31 oktober 2012

2


Vad krävs egentligen för att studentinflytande ska fungera?

Det är två saker som har fått mig att ta upp den här tråden igen. Dels blev jag nyligen inbjuden att hålla ett föredrag för SUHFs ledarskapsprogram HeLP på temat att styra och leda ett lärosäte (ur ett studentperspektiv). Dels var jag igår i Bryssel för ett möte på EUA med styrgruppen för projektet Promoting Quality Culture. I båda dessa sammanhang är det viktigt att prata om studentinflytande. Som akademisk ledare är det omöjligt att undvika att blanda in studenter i sitt arbete. Och i den större diskussionen om hur man skapar utbildning med hög kvalitet har studenter en given plats.

Det är inget nytt att kvalitetssäkring och ledarskap hänger ihop. Det som blir nytt i många hörn av Europa är att studenterna får en större roll både i ledarskapet och i kvalitetsarbetet. Det är myclet en konsekvens av Bolognaprocessen. Från och med Pragkommuniken 2001 lyfts studenternas deltagande som en viktig framgångsfaktor för att åstadkomma hög kvalitet i utbildningen. Det finns en stark sanktion från Bolognadokumenten att låta studenterna ta plats i utvecklingen av utbildningen. Det betyder också att studenterna via kvalitetssäkingsarbetet kommer in i lärosätenas ledningsarbete. Det ställer nya krav på alla.

När jag har jobbat med kvalitetsfrågor och lärosätesutvärderingar i Europa så har jag såklart haft ett väldigt svenskt perspektiv, inte minst på studentinflytandet. Man inser snabbt att Sveriges studenter har varit ovanligt bra på att skaffa sig inflytande över sina lärosäten. Kanske är vi världsbäst. Vi har i vilket fall som helst gått mycket långt för att integrera studenterna i ledningsarbetet. Så långt att studenterna är integrerade i det kollegiala ledarskapet. Per Eriksson (rektor LU) brukar kalla detta för partnerskap med studenterna. Det är inte ett helt rättvisande ord, men när man talar om detta på engelska så gillar jag att ställa ”students as partners” mot ”students as stakeholders”. Partner blir då tydligare för att beskriva hur pass integrerade studenterna är i den framgångsrika svenska modellen för studentinflytandet.

Detta kan man sitta och glädja sig åt en stund. Sedan inser man att vi sitter på ”best practice” och att vi borde sprida våra  kunskaper och erfarenheter till andra. Jag har i alla fall stått inför den situationen. Man möter lärosätesrepresentanter eller studenter som inte har ett fungerande studentinflytande, men som vill ha det. Ofta önskar båda parter att studentinflytandet ska bli bättre, men vet inte hur det ska göras.

Så, varför fungerar studentinflytandet i Sverige?

Det finns ett gäng viktiga förutsättningar för studentinflytande. På senare tid har det också börjat undersökas. I en EUA-rapport från 2010 observeras (s. 34):

[I]f the departments and faculties manage to create a home for the students  successfully, this will increase their engagement. In addition, it was noted that student engagement usually grows as they progress during their university years and become increasingly interested in being consulted.  Furthermore, by and large, interviewees recognised that the successful involvement of students is conditional  upon there being an effective student union – one that is encouraged and supported by the university to  gather and disseminate information to students. In some cases, institutions or faculties provided students  with opportunities for leadership development, thus ensuring effective participation.

Utöver detta vill trycka på fem saker. På alla lärosäten jag har besökt med ett mycket väl fungerande studentinflytande har dessa varit uppfyllda. Där det inte fungerar har alltid något saknats.

  1. Studenterna har rätt att vara representerade – Detta är oftast det enklaste att ordna. I Sverige har kårerna sitt eviga slagträ; högskoleförordningen, tredje kapitlet, nionde paragrafen: ”Studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation.” Länge trodde jag att detta var tillräckligt. Men det är varken unikt eller tillräckligt. Många länder har formella regler om studenternas deltagande i olika universitetsorgan. De lärosäten som inte har det genom lagstiftning har det ofta på frivillig grund. Men det visar sig att studentinflytandet kan gå åt skogen även om lärosätet bjuder in med öppna armar. Representationsregler räcker inte, men det är en förutsättning för att studentinflytandet ska kunna ske där besluten tas.
  2. Det finns starka studentorganisationer – Det kan gå att fixa fram en och annan studentrepresentant utan att studenterna är organiserade. Men för att studentrepresentanter ska kunna tala med en gemensam studentröst behövs ett forum. Dels behöver studenterna kunna välja representanter, dels behöver man diskutera och ta ställning i olika frågor. Organisationen ger legitimitet. En organisation betyder också att kompetensen inte rinner ut ur studentkollektivet lika lätt. Ett av studentrörelsens stora problem är den extremt snabba omsättningen av personer. En organisation kan hålla ihop arbetet. En organisation kan också hantera heltidare – studenter som tar studieuppehåll för att vara representanter. Heltidare kan göra underverk för studentinflytandet på ett lärosäte. Visst, en av studentrörelsens stora fördelar är att man kan mobilisera mångder med ideella krafter. Men för att kunna sätta sig in på allvar i stora och komplexa frågor, och kunna ta ställning, behövs det någon som har tiden att göra det.  En heltidare har också helt andra möjligheter att se samband och organisera de ideella krafterna mot gemensamma mål. Mitt råd till lärosätesledningar som inte kan få studenterna att engagera sig har nästan alltid varit: Finansiera en heltidare på kåren.
  3. Studentrepresentanter får utbildning – Studentinflytande handlar inte bara om att veta vad man vill, utan om hur man får det som man vill. Framgångsrika studentkårer överför kunskaper och metoder mellan studentgenerationerna. Det är ett gemensamt intresse för studenter och lärosäte att se till att studentrepresentanter vet vad de håller på med. Många gånger när lärosäten klagar på att studentrepresentanter tycker eller gör konstiga saker så handlar det om att studenterna (eller, nästan lika ofta, övriga ledamöter i organet) inte vet vad de förväntas göra. Sånt kan undvikas.
  4. Lärosäte och studentkår utbyter information – För att studentkollektivet ska kunna ta ställning i viktiga frågor måste de få tillräcklig information från lärosätet. Men det omvända gäller också. Lärosätet måste få information om vad som händer i studentkollektivet.
  5. Det finns ett ömsesidigt förtroende – Det svåraste. Många lärosätesledningar vågar inte involvera studenter i strategiska frågor. Det brukar finnas två skäl som förs fram: (1) studenter klarar inte att hantera så stora och komplexa frågor, och (2) studenter kan inte hålla käft om sådant som yttras i slutna rum. Båda dessa är falska antaganden. Ändå så krävs det att akademins representanter har något förtroende för att studenter faktiskt för fram studenternas åsiker – att det är en sann studentröst som talar. Man måste också kunna lita på att studentrepresentanter har den information som behövs. På samma sätt måste studentrepresentanten kunna lita på att den får information och att lärosätet inkluderar studenter i alla relevanta frågor. Man måste också kunna lita på att lärosätet inte ”rundar” de etablerade beslutsvägarna.

Om man jobbar mot att uppnå detta kommer, tror jag, studentinflytandet att bli effektivare och bättre för alla parter. Därmed inte sagt att lärosätesledning och studentrörelse kan fortsätta att vara desamma när studenterna knyts närmare till det dagliga ledningsarbetet. Studentkåren måste vara mer professionell, mer kompromissande och oftast tystare utåt. Den svåra utmaningen för studentkollektivet är att hantera den spänning som uppstår mellan studentrepresentanter och studenter.

Mer om detta kan man läsa i en konferensartikel jag skrev 2010: Partners or Counterparts: Student Involvement in Management and Quality Assurance at Lund University.

Annonser