Ögonblicksbilder från en dag med rapportsläpp från HSV

Posted on 27 juni 2012

1


Idag släppte Högskoleverket ännu en omgång av utvärderingar av svenska högskoleutbildningar. Ämnet för dagen var folkhälsovetenskap. Egentligen skilde sig detta släpp inte från något annat. Det var en god mix av omdömena bristande kvalitet, hög kvalitet och mycket hög kvalitet. Ändå kanske de kan illustrera något av vad systemet gör med högskolan.

Fundera en stund på vad det här betyder:

Göteborgs universitets omdömen i ämnet folkhälsovetenskap.

Göteborgs universitet har alltså en helt okej kandidatexamen, en utmärkt magisterexamen och en dålig masterexamen. Till saken hör att Göteborgs universitet har ett kandidatprogram och ett masterprogram i folkhälsovetenskap. Man kan sedan, baserat på fristående kurser, ta ut en magisterexamen. Kurserna som kan ingå i magisterexamen tycks vara desamma som ingår i mastern, bara färre. Och man måste ju undra, om man erkänner att detta är ett sant mått på utbildningarnas kvalitet: Vad är det som gör att utbildningen på avancerad nivå kraschar på andra året? Kan det verkligen vara så att en utbildning i ett tvåårigt strukturerat program är bristande, samtidigt som en löst sammanhållen ettårig utbildning baserad på samma kursinnehåll håller högsta kvalitet? Om detta är ett mått på utbildningarnas kvalitet så har Göteborgs universitet en hel del tankearbete framför sig.

Annars finns det ett annat möjligt svar: Utvärderingarna mäter studenternas kvalitet och inte utbildningens.

Högskolan i Gävle fick omdömet bristande kvalitet på sin kandidat i folkhälsovetenskap. Så här säger man om det beskedet:

Folkhälsovetenskap är ett ungt ämne på Högskolan i Gävle, inrättades som examensämne så sent som 2007 och är fortfarande under uppbyggnad. Rekrytering av fler lärare pågår samtidigt som vi utvecklar kvaliteten vidare. (…) Den första C-kursen i folkhälsovetenskap genomfördes först vårterminen 2010, vilket innebär att de första uppsatserna i folkhälsovetenskap inom programmets ram examinerades då. I HSV:s utvärdering är det uppsatser från de två därpå följande studentkullarna som har utvärderats.

Det här måste vara ett vanligt problem, eftersom Sverige byggde om hela sin examensstruktur 2007. De examensarbeten som HSV kan titta på kommer tidigast från våren 2010. Om programmet ges en gång om året finns det två omgångar examensarbeten att titta på. Examensarbetena mäter därför i bästa fall effekterna av kvalitetsarbetet under programmets två första år.

Mittuniversitetet fick bristande kvalitet på kandidatnivån, bättre på magistern. Om det säger man:

Det är glädjande med ett högt betyg för vår utbildning på magisternivån. För utbildningen på kandidatnivån har vi en helt ny utbildningsplan som infördes efter utvärderingen, och idag upplever vi att vi har en god kvalitet även där.

Åhå. Miun menar alltså att kandidatprogrammet har hög kvalitet. Hur går det ihop med HSVs besked? Ja, Miun kan ju ha helt rätt. Även om HSV:s utvärdering har bedömt kvaliteten riktigt så är det en historisk kvalitet, något som gällde för några år sedan. Miun säger att kvalitetsarbetet under den tiden har gjort utbildningen bättre. Miun kan ha helt rätt i det, men det vet vi inte. Om några år kommer det eventuellt att ge effekt i examensarbeten. Men redan om ett år ska universitetet förklara hur de har gjort utbildningen bättre. Är det då okej att säga: ”Utbildningen visst håller hög kvalitet, ni var bara här för tidigt.”? Det borde egentligen fungera, och det om något visar varför uppföljningen egentligen är omöjlig att göra.

Lunds universitet, dagens mest överraskade:

Vi är mycket förvånade eftersom andra utvärderingar indikerat en mycket hög kvalitet. (…) Vi delar bedömargruppens omdöme att det råder stor variation på de självständiga arbetena inom utbildningen. Vi har därför genomfört förändringar inom kurserna för att åtgärda detta. Bland annat genomgår numera studenterna en uppsatskurs tidigare på programmet. Effekterna av denna åtgärd kommer att få genomslag först nästa år och våra förväntningarna är att variationen på arbetena minskar och att kvaliteten höjs över lag.

Tyvärr för Lund spelar det ju inte så stor roll att andra utvärderingar indikerar en mycket hög kvalitet. Man måste lyssna på HSV. Jag hoppas att Lund funderar på varför det skiljer.

Men titta på åtgärden: Studenterna ska genomgå en uppsatskurs. Studenterna ska lära sig att skriva bättre examensarbeten. Det kan ju tyckas himla smart, eftersom det är examensarbeten man utvärderar. Undrar dock  om en uppsatskurs är bot mot ohälsan eller mot symptomen. Det är klart att den säkraste quick fix i en ifrågasatt utbildning är att se till att examensarbetena blir bättre, oavsett vad som görs i utbildningen i övrigt. Om man tror att examensarbeten speglar hela utbildningens kvalitet, då är det ju lugnt. Tror man inte det, då kan detta vara ett problem för framtiden.

Avslutningsvis. Linköping, rakt på sak:

Vi har under en längre tid haft ett vikande söktryck till programmet. Vi får nu först se till att kvarvarande studenter får en bra utbildning under programmets andra år. Sedan får vi ta ställning till om vi alls skall fortsätta ge programmet eller ändra dess nuvarande inriktning.

Ibland ska man lägga ner. Det är ofta bättre att själv drabbas av insikten än att vänta in en säker förlorad examensrätt.

För mig pekar detta axplock två grundläggande problem med det utvärderingssystem vi har. Jag har skrivit om det förut. Först att systemet utvärderar studenternas kvalitet och inte utbildningens. Sedan att systemet enbart mäter historia och att resultaten därmed inte kan följas upp. För alla de som idag fått ifrågasatt examensrätt väntar en förnyad granskning om ett år. Då ska de beskriva vilka åtgärder de har satt in. Alltså, en lista på åtgärder som sätts in nu för att lösa kvalitetsproblem som eventuellt redan är lösta, och som ska förklara hur bättre examensarbeten kommer att levereras om några år. Är det gott kvalitetsarbete? Jag bara undrar.

Annonser
Posted in: Utbildning