Spontan liten checklista för dig som vill bilda en högskolestiftelse

Posted on 1 april 2012

0


Med anledning av artiklarna i Sydsvenskan och i flera andra medier (bl.a. DNSvDGPABHD) om högskolestiftelser kommer här:

Stråhlmans spontana lilla checklista för dig som vill bilda en högskolestiftelse

  1. Vad är en stiftelse? – Det blir lätt en diskussion för och emot privatisering av lärosätena när en högskolestiftelse kommer på tal. Men även om en stiftelse är privaträttslig så är den inte privatägd. Den har inga ägare alls. En stiftelse lever i ett eget universum. Den står utanför staten och utanför privata ägare, enbart med stiftelseförordnandets ord som riktmärke. Detta är verkligen på gott och ont. För samtidigt som stiftelsen är fri så är den extremt bunden. Man måste vara helt säker på vad man vill ha innan stiftelsen bildas, och helst ska man veta vad man vill ha de närmsta 500 åren.
  2. Vad får du på köpet? – Ofta minst ett bolag. Man kan ju förledas att tro att en högskolestiftelse är en högskola. Men i de mest kända exemplen, Chalmers och Högskolan Jönköping, är högskolestiftelsen en hög med pengar som svävar fritt i universum. Högskolan är egentligen ett eller flera aktiebolag som ägs av stiftelsen, och där rektor är VD.
  3. Pengar – En normal stiftelse är inget utan sina pengar. Ett kapital är själva hjärtat. Det verkar dock som att en högskolestiftelse inte kommer att behöva en kapitalbas. Då undrar man: Är det en riktig stiftelse, eller måste man skjuta till stora pengar till högskolestiftelserna för att de ska fungera? Chalmers och Jönköping fick på 90-talet del av löntagarfonderna. Nu finns det inga sådana pengar. En idé som har presenterats är att skänka det statliga bolaget Akademiska hus till lärosätesstiftelserna. Akademiska hus är värt drygt 50 miljarder, så det skulle säkert räcka som kapital. Men det finns inga indiaktioner på att staten skulle vilja göra det. Om lärosätena inte får egna pengar, kommer de då verkligen vara fria från staten? Om staten är den enda verkliga garanten för att högskolan inte går i konkurs nästa år, har man då vunnit något?
  4. Styrning och ledning – Att en högskola är autonom betyder inte att den är oberoende av fysikens lagar och människans natur. Någon/några/något måste styra verksamheten. Om staten ska bort ur ekvationen, vem fyller statens plats? Kollegiet? Är det någon som säkrar studenternas inflytande över verksamheten? Lärarnas inflytande?
  5. Arbetsrätt och kollektivavtal – Staten är en speciell arbetsgivare, och det avspeglar sig i hur personalpolitiken i myndigheterna fungerar. Mycket mer är lagreglerat än i annan verksamhet. Kollektivavtalen skiljer sig också på många punkter från privata arbetsgivare. Är det möjligt att ändra på utan gråt och tandagnissel?
  6. Rättsäkerhet – När du blir antagen vid ett statligt lärosäte har du i princip ingått ett avtal om att staten ska förse dig med utbildning. Beslut måste vara offentliga. Om lärosätet inte håller sina löften har du långa rader av skyddsparagrafer att hänvisa till. Du kan också  klaga hos Högskoleverket och få hjälp av en studentkår. Hos en stiftelsehögskola har du ett civilrättsligt avtal med stiftelsen eller ett bolag. För att få rätt vid problem måste du driva saken i tingsrätten.
  7. Relationer med resten av staten – Om alla lärosäten är statliga så är det lätt att samarbeta. Ska stiftelser samarbeta krävs avtal. Och om det skär sig så får lärosätena stämma varandra. Många praktiska saker som antagningssystem och kvalitetssäkring sköts också med inomstatligt samarbete.
  8. Vad kan man göra inom myndighetsformen – En förvaltningsmyndighet är definierad i regeringsformen. Det finns många saker en myndighet inte kan göra. Däremot så finns det saker som regeringen bestämmer om som skulle kunna ändras utan att lärosätena slutar vara myndigheter. När man utreder om stiftelseformen är bra måste man också se till vad som skulle kunna göras utan att byta driftsform.
  9. DON’T PANIC – det tar lång tid att gå igenom alla konsekvenser av reformen. Ännu vet vi inte riktigt vad regeringen kommer att föreslå för stiftelseform. Men oavsett vilket så kommer det att krävas mycket eftertanke.

Läs även PeO Rehnquist (förvaltningschef på Göteborgs universitet) och Svenskt näringslivs blogg.

Annonser