Ett enda bakslag och autonomin är borta

Utbildningsdepartementet har vidtagit mått och steg för att se till att det blir som de vill, trots att det innebär att börja detaljreglera högskolan igen. Autonomireformen är bara ett år gammal. Nu ska anställningsformerna in i högskoleförordningen igen.

Häromveckan publicerade SvD Brännpunkt ett debattinlägg från de båda fackförbunden Sveriges universitetslärarförbund (SULF) och Sveriges ingenjörer. I inlägget kritiseras regeringen för att sabotera deras fackliga förhandling med Arbetsgivarverket. Saken gäller den tidsbegränsade anställningsform som ska ersätta dagens forskarassistent och biträdande lektor, en tidsbegränsad anställning som ska stå över reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS). Alla verkar vara överens om att en sådan anställningsform ska finnas, men ändå har förhandlingarna avbrutits. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har då sagt att regeringen kommer att köra över parterna och införa en sådan anställningsform genom förordning. Detta tycker fackförbunden givetvis inte om.

Nyligen informerade utbildningsminister Jan Björklund (FP) landets samlade universitets- och högskolerektorer att arbetet med en förordningstext pågår. Hotet under förhandlingarna om lagstadgning var uppenbart politiskt förankrat på högsta nivå. … [Man slår] undan förutsättningarna för att låta arbetsmarknadens parter lösa frågan. Detta är helt oacceptabelt och vi kräver att regeringen tar tillbaka hotet om förordningsreglering och låter parterna komma fram till en lösning på egen hand.

Arbetsgivarverket, som företräder arbetsgivaren Staten, replikerar och säger i korthet att man har ansträngt sig för att hitta en lösning och att det minsann är facken som har avbrutit förhandlingen. Båda inlagorna ska naturligtvis ses som offentliga utspel i en förhandling, men kritiken mot regeringen är mer  intressant än så.

Regeringens övergripande princip för högskolepolitiken har varit ökad autonomi för lärosätena. Universitet och högskolor ska lägga upp sitt arbete som de vill och regeringen ska inte detaljreglera deras organisation. I juni 2009 beslutade riksdagen om propositionen En akademi i tiden (autonomipropositionen) som sedan trädde i kraft 1 januari 2011. Där sades följande om anställningar:

Den detaljreglering av läraranställningar som finns i högskoleregelverken bör bli mindre omfattande. Personalen är en viktig strategisk resurs på ett konkurrensutsatt område. Universitet och högskolor måste därför ges möjlighet att ta ett aktivt arbetsgivaransvar utifrån lärosätets egna förutsättningar och behov. Flera tidsbegränsade anställningar bör inte längre regleras i högskoleförordningen. De allmänna reglerna om tidsbegränsade anställningar som finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd blir då tillämpliga för anställda vid statliga universitet och högskolor. Det innebär även att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan komma överens om lösningar som avviker från dessa regler.

Det är jättemärkligt att regeringen efter bara ett års högskoleautonomi vill trycka in en tidsbegränsad anställning i förordningen igen. En enda misslyckad förhandling och lärosätenas autonomi försvinner. Hur har de tänkt sig att lärosätena ska kunna fungera autonomt om de aldrig får misslyckas? Hur ska någon kunna tro på att lärosäten fattar autonoma beslut om regeringen rycker in varje gång utfallet inte blir som de önskar? Man kan ju tro att utbildningsdepartementet inte litar på lärosätenas förmåga att klara ut en facklig förhandling.

Möjligheten finns att det är lärosätena som har sprungit hos deppet och bett om en återreglering. Det vet jag inte, men jag hoppas att det inte är så. I så fall är lärosätena mesiga och omogna. Vill ni ha autonomi så får ni reda ut era egna motgångar! Att vara autonom betyder att vara fri under ansvar. Ta ansvaret! Att klara klara ut sin relation till facket gäller alla arbetsgivare. Det borde gälla även lärosäten.

Jag uppmanar utbildningsdepartementet: Håll tassarna borta från parterna. Strunta i förordningen. Låt lärosätena växa upp.

(Nästa inlägg på bloggen kommer att handla om sakfrågan: Hur borde en meriteringsanställning fungera?)

Rättelse: Inlägget har rättats med avseende på att autonomin trädde i kraft 1 januari 2011. Lärosätena har dock kunnat anställa forskarassistenter och biträdande lektorer fram till 1 januari 2012 på grund av en övergångsregel.

Taggat: anställningsformer, Anställningsvillkor, Arbetsgivarverket, autonomi, facket, Jan Björklund, SULF

Posted in: Högskolans styrning